Nu kan lilla K stå! I alla fall i några sekunder., och när hon själv inte är riktigt medveten om det. Igår på öppna förskolan var hon vid två tillfällen så koncentrerad på en leksak som hon höll i ena handen, att hon släppte greppet om den okända pappan hon höll i den andra, och stod helt stilla utan stöd i minst fem sekunder Jag blev väldigt imponerad och ropade åt Edor att titta. Han var nog inte lika impad, men tittade pliktskyldigt och nickade.
På bilden är K lite svullen om både näsan och läppen. Hon vaknade i smyg och bestämde sig för att klättra ur sängen helt utan hjälp. Ingen bra idé, för hon föll illa på ansiktet.
En fenomenalt gullig effekt av detta dock är att Edor numera faktiskt ropar så snart K står, och säger lite aaa-liknande ljud. Han har ju förstått äntligen att det verkligen är nåt alldeles märkvärdigt.
SvaraRadera