Vår lilla brud har börjat säga små ord. Det första ordet var Hej (uttalat hääääi) för ungefär en månad sedan. Det följdes ganska snart av tittut, som i början lät tättä, och nu låter tettuu. Sedan någon vecka tillbaka kan hon säga titta och tack tack (tata), och bara de senaste dagarna har hon tydligt sagt mamma, pappa och lampa (låter ungefär som abba) direkt riktat till just de företeelserna. Första gången hon utan tvekan kallade mig mamma var när hon för ett par dagar sedan vaknade sent på kvällen och var ledsen. Pappa David försökte trösta henne, men lilla K vrålade högre och högre maaamaaa tills jag kände mig nödgat att gå dit. När jag tog henne i min famn bytte hon tonläge och sade, fortfarande upprörd men med mildare stämma, maaamaaa till mig. Det var det vackraste jag någonsin hört.
måndag 29 oktober 2012
söndag 21 oktober 2012
K går! Lite, i alla fall.
Igår tog den tuffa K ett steg! Det finns på film, men tyvärr lyckas jag inte publicera filmer på den här bloggen. Idag dubblerade hon bravuren och tog två steg! Kanske blir det hela tre steg imorgon, och då kan man väl kalla det för att gå? Jag har ju tidigare gissat att hon skulle gå när hon var 8 månader och 3 veckor. Idag är hon exakt 8 månader och två veckor, så gissningen kan nog stämma.
För övrigt har vi vattkoppor i huset. De flesta på Edors förskola har drabbats, och nu även han. Stackarn är alldeles prickig, trött, stundom febrig och nu på kvällen började kopporna att klia lite. Vi behandlar med kylbalsam, som lindrar. Vi hoppas att lilla K ska komma lindrigt undan. Hon har lite feber nu, men ännu inga utslag.
onsdag 3 oktober 2012
K kan stå!
Nu kan lilla K stå! I alla fall i några sekunder., och när hon själv inte är riktigt medveten om det. Igår på öppna förskolan var hon vid två tillfällen så koncentrerad på en leksak som hon höll i ena handen, att hon släppte greppet om den okända pappan hon höll i den andra, och stod helt stilla utan stöd i minst fem sekunder Jag blev väldigt imponerad och ropade åt Edor att titta. Han var nog inte lika impad, men tittade pliktskyldigt och nickade.
På bilden är K lite svullen om både näsan och läppen. Hon vaknade i smyg och bestämde sig för att klättra ur sängen helt utan hjälp. Ingen bra idé, för hon föll illa på ansiktet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)